En lektion i tillit.

Hej vänner!

Förra helgen skedde ett mirakel. Ännu en gång fick jag uppleva hur en till synes hopplös situation mirakulöst ordnade upp sig till allas stora förvåning. Jag pratar om skoltaxin för min autistiska dotter. Beskedet jag fick av skolan som varit i kontakt med kommunen var att min dotter nekades rätten till skoltaxi. Detta fick jag reda på fredagen den 11 augusti. Skolan började den 14:e.

Naturligtvis greps jag av panik. Ängslan över vad detta innebar för min dotter. Rädslan över att hon skulle falla ner i depression och självskadebeteende. Samhällets svek för de mest utsatta barnen och ungdomarna – det gjorde så ont i mitt hjärta. Trots oron var jag märkvärdigt nog ändå lugn inombords. Det kändes som om paniken var inkapslad i bomull. Som om jag inte fick tillgång till ångestens innersta väsen, utan bara tilläts stå utanför och förnimma den. Helkonstig upplevelse. För hur är det möjligt att samtidigt vara superstressad och lugn som en filbunke? Innerst inne visste jag att det skulle ordna sig. Jag visste att min dotter skulle få skoltaxi. Men på fredagen såg det onekligen ganska dystert ut, – minst sagt. Då är det ganska svårt att försvara sin intuition och tillit. Ja, man börjar ju själv tvivla…lite grann i ärlighetens namn. Jag gick ut i köket för att koka en kopp te och helt plötsligt fick jag extrem gåshud över hela kroppen. Det pulserade starkt av energi på min hjässa (kronchakrat). Den andliga upplevelsen kändes som en uppmuntran och en påminnelse om att inte tappa bort tilliten och tron på att ett mirakel skulle komma att inträffa – vilket Änglakorten också hade bekräftat till mig några dagar tidigare. Jag insåg då att detta var en lektion i tillit.

Änglarna kan ge oss bönesvar genom en mängd finurliga sätt, b l a kan hjälpen komma genom att en vän ger ett tips, eller att man ser en rubrik, läser en rad ur en text, hör en fras ur en sång mm. Vi kan inte bara be om hjälp och sedan ligga i soffan och rulla tummarna i väntan på någon lösning. Vi måste vara aktiva och uppmärksamma  änglarnas anvisningar och sedan agera utefter dem. Hjälpen jag fick kom av en vän som uppmanade mig att överklaga beslutet. Så på fredagen och lördagen var jag fullt sysselsatt med att kontakta kommunen, Habiliteringen, skolan och media. Naturligtvis förväntade jag mig inget svar under helgen från kommunen utan tidigast någon gång under måndagen. Döm min förvåning när jag på lördagen fick ett mejl ifrån gymnasiechefen där han skrev att han inte alls hade avslagit min ansökan om skoltaxi utan tvärtom funderade på att godkänna den. På söndagen fick jag hans definitiva beslut: Han godkände min dotters skoltaxi!!! Vilket mirakel!! Vilken enorm lättnad. Min tacksamhet för denna gymnasiechef vet inga gränser. Jag mejlade genast och tackade honom av hela mitt hjärta för hans förståelse och beslut. Ingen av mina vänner kunde förstå hur jag hade burit mig åt att få till denna kovändning, men jag kände att detta inte alls enbart var min förtjänst utan till största delen änglarnas. De hade lovat mig ett mirakel och det fick jag också. Det var en lektion i tillit.

Ge aldrig upp! Ha tillit!!

Kram

Sabina

 

Posted in Autismspektrumtillstånd, Änglarna hjälper, NPF, Skoltaxi, Tro och tillit, Vardagen | Tagged , , , , , , | Leave a comment

När hoppet sviktar.

Godmorgon!

Emellanåt händer det även mig att hoppet sviktar trots affirmationer och positivt tänkande. Jag kan känna mig hopplöst naiv när hoppet sviker mig och jag faller ner i oro och ängslan. Detta hände mig i morse när jag kollade igenom mina mejl och upptäckte till min besvikelse att kommunen ännu inte gett mig något besked om skoltaxi åt min autistiska dotter. Det är nu  bara fyra arbetsdagar kvar tills skolan börjar. Min dotter är ovetandes och gav mig igår tider när taxin ska hämta henne de två första skoldagarna då hon slutar tidigare än övriga dagar. Jag har en känsla eller en inre röst som säger att allt kommer ordna sig men ändå är det lätt att jag drabbas av inre stress av yttre faktorer. Så istället för att gräva ner mig ytterligare i panik och oro, bestämde jag mig för att sätta fram mina änglastatyetter på köksbordet, tända två ljus och be änglarna om ett mirakel. För just nu behöver jag ett mirakel i form av beviljad skoltaxi åt min dotter. Jag tog fram Änglakortleken Änglar och Helgon, och bad änglarna vägleda mig att välja ut tre kort med det budskap de ville förmedla till mig. Jag tappade andan när jag såg vilka kort jag hade dragit.

  1. Du har funnit det.
  2. Tro.
  3. Mirakel.

Korten förmedlade budskapen om att jag ska fortsätta tro och ha tillit till att allt kommer ordna sig angående denna situation med skoltaxin. Mirakel kommer ske bara jag tror att allt är möjligt. Det kändes som om änglarna klappade mig uppmuntrande på kinden och lade en förtroendeingivande hand på min axel.

Korten fortsatte sedan att uppmuntra mig att fortsätta mitt skrivande på min bok, och nämnde Hildegard av Bingen som levde (1098-1179). Hon hade starka tvivel på sig själv och sin förmåga att kunna skriva, det var extra svårt för henne eftersom under den här tiden förväntades kvinnor bara sköta hem och barn. Hon föddes som det tionde barnet och skickades till kloster för att underlätta familjens ekonomiska börda. Hildegard fick visioner redan som liten flicka att hon skulle bli författare och tog sig förbi sina enorma tvivel på sig själv . “Även om jag hörde och såg dessa saker så vägrade jag länge att följa kallet att skriva på grund av tvivel, dålig självuppfattning och på grund av mäns åsikter.”

Tänk va? Detta skulle kunna vara skrivet av mig själv eller vilken kvinna som helst för den delen som tvivlar på sig själv i dagens samhälle. Hildegard skrev b l a två böcker om att skapa god fysisk hälsa tack vare naturens gåvor. Hon skrev även storslagen musik. Detta hade jag ingen aning om! Om hon som kvinna på 1000-talet lyckades med att förverkliga sig själv, så kan kan jag också göra det. Drygt 1000 år senare.

Kortet Mirakel uppmanar mig att fortsätta ha tro och tillit på att mirakel kommer ske och att miraklet redan finns hos mig. Jag känner mig mer hoppfull nu. Känner mer tillit att allt kommer bli bra.

Nu ska jag inte längre bekymra mig. Jag har bett änglarna om hjälp, lagt min börda och ängslan i deras famn och fått kärleksfulla svar och uppmuntran från dem. TACK!

Ha det gott allihopa!

Kram

Sabina

 

Posted in Attraktionslagen, Autismspektrumtillstånd, Änglarna hjälper, Bön., NPF, Skoltaxi, Tro och tillit | Tagged , , , , , , , , , | Leave a comment

Änglakortläggning åt mig själv i en vardag fylld av utmaningar.

Hej vänner!

Ibland kan tillvaron snurra för fort och man kan lätt tappa fotfästet och ramla ner i en virvel av ångest och hopplöshet. Just nu är det mycket på gång. Även om jag hade kunnat tillåta mig själv att bli totalt sönderstressad känner jag ett inre lugn av den inre vetskapen att allt kommer att ordna sig, såsom te x kaoset kring skoltaxin åt min autistiska dotter. Nu är det bara 6 arbetsdagar kvar innan skolstarten börjar och ännu har kommunen inte kommit till skott angående skoltaxin. Gymnasiechefen hävdar att enligt lag har min dotter inte rätt till skoltaxi utan ska ta färdtjänst istället. Kruxet är bara att min dotter har såpass svår autism och ångestsyndrom att hon måste vara ensamåkare, hon är extremt ljudkänslig och får ångest om någon mumlar, nynnar, sjunger, gör andra ljud eller spelar spel på mobilen mm. Hon är även svårt känslig mot dofter och klarar inte av t e x medpassagerares schampo, deo, hårspray, hårvax etc, hon är även starkt rutinbunden och behöver åka raka sträckan till skolan och raka vägen hem, inte åka omvägar för att hämta och släppa av andra. Förra läsåret hade min dotter skoltaxi och den anpassningen gjorde att hon kom iväg till sin gymnasieskola. Ett gymnasium för elever med Autismspektrumtillstånd och ADHD, som inte finns i vår kommun.  Men enligt gymnasiechefen var det alltså ett misstag, ett övertramp, något som aldrig skulle ha beviljats, ja ni fattar. Så i mina värsta stunder när jag tillåter mitt Ego få tillträde är rädslan stor för att min dotter inte ska få någon skoltaxi och därmed missa sin rättighet till utbildning och bli s k hemmasittare med depression som följd. Som det var under hela högstadiet. Min oro är med andra ord befogad. Men när jag motar bort min rädsla så känner jag trots all stress ett inre lugn: Min dotter kommer få sin skoltaxi!

Visst man kan kalla det för en affirmation men jag känner starkt att det kommer ordna sig. Frågan är bara om det hinner ordna upp sig på 6 arbetsdagar, när gymnasiechefen varken får tag i sin chef eller kommunjuristen och Habiliteringen har semesterstängt en vecka till. Prata om stressmage. Inte underligt att jag har fått magkatarr.

Nästa stora livsförändring är mitt särbo-förhållande där vi båda känner en stark önskan att få det att fungera. Kärleken är djup. Men vi har många motgångar. Jag ser fram emot vår parterapi. Dock handlar detta inte bara om vår dynamik sinsemellan utan även om barnen i synnerhet den äldsta. De inser inte hur utanförskapet och mobbningen triggar igång min PTSD, vilket jag har försökt förklara ganska länge nu. Den lättaste vägen hade varit att göra slut med min gubbe för då hade jag sluppit allt drama med äldsta bonusdottern men det hade inte gynnat min utveckling på sikt.

I morse grät jag och bad innerligt till änglarna om hjälp hur jag ska hantera upprepande livsmönster som är ett tecken på att något inte är färdigläkt än. Min bonusdotters kyla påminner mig mycket om den kristna sekten jag växte upp med, och hela min barndom fylld med mobbning och utanförskap. Jag pratade mycket om detta med min särbo igår och han förstod kopplingen. PTSD är inget man bara viftar bort. Jag inser att min bonusdotters iskalla beteende är en gåva till mig för nu har jag valet att bli läkt. På riktigt. Det är en lång läkningsprocess, men med ett jävla anamma, Ögonrörelseterapin och med Ärkeänglarnas hjälp kommer jag lyckas bryta med mitt destruktiva matmissbruk som bedövar alla smärtsamma känslor. Jag har bestämt mig för att börja skriva en dagbok under ett år. Och se ett år senare hur långt jag har kommit i min personliga utveckling. Jag vill nämligen bli kvitt PTSD och inte bli dränerad av folks ignorans.

Hur som helst tände jag i morse alla mina ljus, sprayade läkande essenser av Ingrid Auer (Saint Germain och Minerva), stod framför mina vackra änglastatyetter och bad till änglarna om hjälp att klara av att hantera PTSD:n och sluta med matmissbruket. Tårarna rann nerför mina kinder. Sedan blandade jag Änglakorten. Och häpnade återigen hur klockrena budskapen från änglarna alltid är.

Ur Änglaterapi orakelkortleken drog jag fyra kort:

1: Släpp taget – Samarbeta med Ärkeängel Michael för att släppa taget om sådant som inte längre tjänar dig eller ditt syfte.

2: Städa bort rädsla – Kalla på ärkeänglarna Michael och Rafael för att lyfta bort rädslobaserad energi från dig, den här situationen och alla inblandade.

3: Bli fri från beroende – Det är dags att släppa beteenden som hindrar dig att nå det ditt hjärta längtar efter. Be ärkeängel Rafael att hjälpa dig med detta helande.

4: Hjärtchakrat – Svaret du söker finns just nu i ditt hjärta. Var öppen för att ge och ta emot kärlek.

Ur Änglar och helgon orakelkort drog jag ett kort:

1: Du har funnit det! – Du har funnit svaret på dina frågor.

Ur Gudinnornas vägledning orkakelkort drog jag även ett kort:

1: Jungfru Maria – Förvänta dig ett mirakel. Lita på att dina böner har blivit hörda och att de besvaras. Släpp oroliga tankar. Ägna dig åt andligt helande.

Och slutligen ur Ärkeänglarnas Orakelkort drog jag två kort:

1: Komma igenom svårigheter – Ärkeängel Jeremiel .”Det värsta är bakom dig nu, och du övervinner tidigare utmaningar.”

2: Frid – Ärkeängel Chamuel. “Frid kommer av att minnas att endast kärleken är verklig.”

Wow vilka budskap!! Precis vad jag behövde få och som jag absolut kan relatera till. B l a ger Ärkeängel Jeremiel följande budskap i kortet KOMMA IGENOM SVÅRIGHETER: “De utmaningar som du har mött har gjort dig starkare och lärt dig nya läxor. Istället för att bli bitter har du öppnat ditt hjärta i medkänsla med människor i liknande situationer. Du har släppt ut eventuella fördömanden eller känslor av att vara ett offer. Det är därför du nu övervinner dina tidigare utmaningar. Din positiva syn drar till sig en kärleksfull lösning och nya situationer på en högre andlig nivå. Fortsätt vara positiv!”

Jag vill även gärna dela med mig av budskapet ur Gudinnornas vägledning orakelkort, ett budskap som många kan ta till sig, inte bara jag:

Budskap från Maria: “Tro är det ljus som lyser upp din väg. Utan tro ter sig framtiden mycket skrämmande. Just därför är det livsviktigt för dig att göra det som krävs för att hålla sinne och hjärta fyllda av tro. Ge inte upp hoppet om dig själv eller andra. Håll trons låga brinnande i ditt hjärta, för denna enda lilla glimt av hopp kan utplåna hopplöshetens mörker. Var också det ljus som tar bort någon annans dystra hopplöshet, för när du gör andra starkare så stärker det inte bara dig själv utan hela världen!”

Visst är det ett fantastiskt budskap! Dela gärna detta budskap till dina vänner som har det tufft. Och kanske du själv får uppmuntran av dessa rader?

Jag mår mycket bättre nu efter morgonens bön, änglakortläggning och meditation. Nu känner jag att jag är mig själv igen och är uppfylld av styrka och hopp. Jag ser fram emot att få lägga flera änglakort till er som sökt andlig vägledning via min mejl sabina@angelcard.eu – en ära att få förmedla budskap från era skyddsänglar och våra allas älskade Ärkeänglar till er alla.

Ha en strålande dag!

Kram

Sabina

Posted in Andlig och inre läkning, Attraktionslagen, Autismspektrumtillstånd, Änglakortlekar., Änglarna hjälper, Ärkeänglarna., Ätstörningar, Ögonrörelseterapi, Bön., BED - Hetsätning/överätning, Bonusfamilj, Mobbning, NPF, Personlig, andlig och medial utveckling., Posttraumatisk stress syndrom, Skoltaxi, Tro och tillit, Vardagen, Visualisering | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Vad är skillnaden mellan en vanlig dröm och en inre film från ett tidigare liv?

Hej kära läsare!

Jag har lagt upp två nya referenser, klicka bara på “Referenser på mina Änglakortläggningar” så finner ni två blogginlägg med feedback på mina Änglakortläsningar. I mitt förra blogginlägg berättade jag om den otroliga läkningen jag upplevde från mordet på min pappa på min pappas dödsdag. Hans destruktiva livsval som resulterade i mordet påverkar mig inte längre i den omfattning det har gjort ända sedan jag var 10 år gammal. Pappa hjälpte mig att bli fri från den tunga bördan av ångest. Äntligen!

Men nu till hur vi kan läkas från oket av oarbetad smärta från tidigare liv. Den ärkeängel som hjälper oss att finna svar om våra tidigare liv är Ärkeängel Raziel. Han är den ängeln som undervisar oss i andlighet och som kan vägleda oss på vår andliga och mediala resa. Tecken på Tidigare liv påverkar oss i vårt nuvarande liv genom de olika fobier, rädslor, smärtor men även talanger och kärlek som vi upplever i vardagen. Varför vi känner oss hemma på andra platser eller i annat land med ett annat språk kan också ha sitt ursprung ur tidigare liv. Hur kan vi komma i kontakt med ett tidigare liv? Ett sätt är genom drömmar.

Vad är då skillnaden mellan en vanlig dröm och en sekvens ur ett Tidigare liv? Vanliga drömmar är väldigt surrealistiska och symboliska som ni vet, man kan flyga på en rosa elefant i ena stunden för att i nästa ögonblick cykla på en cykel utan hjul bara för att nämna något exempel på surrealismen i våra drömmar. Vi bearbetar också våra dagliga intryck under nattens drömmar, det kan handla om oarbetad smärta, känslan att vara fast i sitt ekorrhjul till liv, inte bli sedd eller hörd eller respekterad, då drömmer man oftast om att man helt plötsligt befinner sig helt naken ute bland folk, eller blir jagad men fastän man springer rör sig kroppen inte en cm ur fläcken, eller att man faller ner från himlen, faller och faller ner….ja drömmarna är väldigt symboliska och är utmärkta hjälpmedel att läka inre sår och våga ta tillbaka makten över sitt liv igen. Jag har t e x i många år drömt om att jag helt plötsligt är spritt språngande naken bland folkmassor och den mest vanliga drömmen jag har drömt är hur jag blir jagad och att jakten är på liv och död. Då har jag bearbetat mycket från min barndom. Min sadistiske pedofil till styvfar älskade nämligen att jaga mig som ett byte när jag var barn innan han överföll mig och våldtog mig. Så inte konstigt att mina drömmar under många år handlade om att bli jagad.

Däremot är en drömsekvens ur ett Tidigare liv allt annat än surrealistiskt eller symboliskt. De beskriver istället en sekvens ur din vardag ur ditt tidigare liv, du känner igen personer som även nu figurerar i ditt nuvarande liv och som förklarar varför du har de olika relationer som du har och vad som kan göras för att inre läkning ska ta form. I drömsekvenserna kan du få se hur din dag startade, vilka sysslor du hade, vad arbetade du med, hur såg ditt hem ut, hur många medlemmar i familjen var ni, vilket språk talade ni, vilket land bodde ni i, hur din vardag såg ut helt enkelt – med andra ord helt ordinära bilder ur ett vanligt liv. Det inbegriper naturligtvis även trauman som inte alls är särskilt naturliga. Min dotter drömde t e x om vårt Tidigare liv under Andra världskriget och fick fram fakta från ett koncentrationsläger som inte gick att läsa i några skolböcker. Väldigt specifika detaljer som senare har kunnat bekräftats. Och även jag som tror på Reinkarnation var dum nog att avfärda hennes Tidigare liv sekvens som en simpel dröm p g a okunskap om de olika lägrens utformning.  Men ca ett halvår senare sade en inre röst till mig att forska om drömmen hade någon som helst verklighetsförankring. Det otroliga var att hennes två drömmar överensstämde på flera punkter med mina egna minnen från detta tidigare liv, vilket jag definitivt inte hade upplyst henne om. Min dotter berättade om ett stup och nedanför låg en sjö, och hon berättade hur SS- soldaterna knuffade ner fångarna i vattnet, och om de olycksdrabbade överlevde fallet var de tvungna att klättra upp igen för att på nytt bli nerknuffade tills de drunknade eller slog ihjäl sig.  Vissa fångar hoppade självmant ner i sjön för att begå självmord för de stod inte ut med vidrigheterna som de tvingades leva under. Min dotter beskrev också att det fanns en bordell i lägret där de vackraste kvinnorna tvingades till att bli våldtagna på löpande band som en slags belöning till de manliga fångarnas insatser, och även SS-männen hade en utvald grupp av de absolut mest tilltalande kvinnorna som bara de fick förgripa sig på. När min dotter berättade detta avfärdade jag hennes dröm dumt nog. En sjö i ett koncentrationsläger? En bordell i lägret? Det hade jag varken hört talas om eller läst i några historieböcker. Men ett halvår senare fick jag intuitivt till mig namnet Mauthausen. Jag kände rysningar och googlade genast på det namnet. När jag såg bilderna därifrån trodde jag inte mina ögon. Jag kallade på min dotter och visade henne fotona. Hon reagerade med stor igenkänning men tillade att “Fast lägret låg inte där nere vid sjön”. Då sade jag att hon hade helt rätt, det var bara några baracker som SS-soldaterna hade nere i stenbrottet, själva lägret låg däruppe. Fångarna fick gå upp för en lång stentrappa, längs skogen tills de kom fram till själva lägret. Mauthausen var ett kombinerat arbets- & koncentrationsläger beläget ca 20 km utanför Linz i Österrike. Det var också det första lägret som införde en bordell. Året var 1942. Samma år som jag fick fram i en regression ett par år tidigare innan min dotter drömde dessa två drömsekvenser ur vårt gemensamma Tidigare liv. Min dotter lider idag av skräck för vatten och skog.

Jag har ända sedan barndomen plågats av minnen från ett koncentrationsläger. Detta tidigare liv gjorde min vardag i  nuet mycket tufft, b l a var det ytterst obehagligt att gå ner för trappan och in i torkrummet för att hänga upp den våta tvätten varje gång jag tvättade i tvättstugan. Jag hade återkommande mardrömmar från lägret, även dagtid om jag t e x låg och vilade kunde jag vakna upp med ett ryck genomsvettig av skräck med tydliga minnen av ångestladdade skrik från lägret. För några år sedan skulle jag och mina två yngsta döttrar ta bussen till Oslo. Vi kom fram till gränsen vid midnatt men bussen blev stoppad och vakter med hundar steg ombord på bussen. Vi tvingades visa fram våra legitimationer. Jag var panikslagen. Och darrade som tusan på handen. Tänkte att de tror säkert att det är jag som har något olämpligt med mig som tullen har blivit tipsad om p g a min stora nervositet. Vi tvingades sedan stiga av bussen och visa fram vårt bagage framför de allvarliga vakterna och de skällande schäfrarna. Det var en absolut mardröm! Mina döttrar sov och slapp tack och lov uppleva dramat. Där och då fick jag nog av mitt tidigare liv. Jag sökte upp en regressionsterapeut och den regressionen var ytterst känslosam. Den första scenen jag såg och framförallt KÄNDE var när jag som flicka i tioårsåldern dansade runt barfota i det varma gröna gräset med mina älskade berg runtomkring mig. Jag snurrade runt, runt och runt…..tills jag hörde min mamma ropa på mig. Jag sprang tillbaka till stugan och såg mamma och pappa packa ner det sista i väskorna. Mina två yngre syskon var också där. Trots att det var bråttom att komma iväg behöll mina älskade föräldrar sitt lugn inför oss barn. Mer underbara föräldrar än de två kan man inte ha. Vi skyndade iväg till bussen. Vi var en väldigt kulturell och musikalisk familj. Vi sjöng ofta tillsammans. Staden Wien låg oss varmt om hjärtat men vi hade flytt till en stuga bland bergen för att komma undan. Väl ombord på bussen kom vi inte särskilt långt innan vi blev stoppade av en grupp soldater med schäferhundar. Pappa visade fram vår legitimation. Vi tvingades gå av bussen. Här kommer min dotters drömsekvens in i bilden. Vi kan mycket väl först ha förts till Mauthausen, men vi stannade inte där utan fördes vidare. Under min regression fick jag till mig namnet Auschwitz. Det var sensommar 1942. Vi gasades ihjäl kort därefter. Under regressionen upplevde jag dödsögonblicket och hur jag nästan kräktes under kvävningen. Regressionsterapeuten skulle precis ingripa för det var för plågsamt ögonblick men just då upplevde jag döden i det tidigare livet. Jag vaknade upp och var helt omskakad, sminket hade runnit nerför mina kinder för länge sedan. Det var först 1942 som man började använda gas i Auschwitz. Sommaren 1942 startade den stora utrensningen av Europas judar.

Efter min regression försvann det starka obehaget med torkrummet och mina återkommande mardrömmar från lägret upphörde och jag kunde förstå  ett och annat i mitt liv. Min dotter var min älskade mamma i det livet och min pappa var min en av mina underbara goda vänner. Det förklarar det starka själsliga bandet mellan oss tre som uppstod direkt när vi lärde känna varandra i det här livet.

Jag vill väldigt gärna göra en regression till, till ett liv där jag begick självmord eftersom det livet påverkar min relation idag på ett negativt sätt. För mig är det så viktigt att bli “klar med mina livsläxor” och bearbeta tidigare liv så att inte mitt nuvarande liv påverkar mitt nästkommande i allt för stor utsträckning.

Så nu vet ni skillnaden mellan en helt vanlig surrealistisk och symbolisk dröm, och en filmsekvens ur ett tidigare liv som kommer till er i drömmarna.

Ha en strålande dag!

Kram

Sabina

 

 

Posted in Andlig och inre läkning, Änglarna hjälper, Ärkeänglarna., Drömmar om tidigare liv., Inre och andlig läkning, Personlig, andlig och medial utveckling., Själens odödlighet, Tro och tillit | Tagged , , , , , | Leave a comment

Ofattbar läkning av mordet på min pappa.

Godmorgon kära läsare!

Denna morgon vill jag dela med mig av den ofattbara läkning som inträffade igår kväll. Jag gjorde aktiva val redan under hela dagen genom att välja att inte fokusera på mordet på min pappa, istället pratade jag med min pappa och andra nära och kära På andra sidan. Jag fick många hälsningar i form av besök av småfåglar, samtal och kärleksfull närvaro vart jag än befann mig. När jag var ute och gick med mina katter var där en vit fjäril som följde med oss längs vår stig. Jag tackade pappa för all uppmuntran han skickade mig genom att sända en vit fjäril som ett tecken på att han alltid är med mig, och i synnerhet på hans dödsdag som brukar vara så ångestladdad för mig.

På eftermiddagen valde jag att lägga en Änglakortläggning för en annan medmänniska, istället för att tycka synd om mig själv. Jag bad änglarna rensa mitt inre från mina egna tankar och känslor så att jag lättare kunde uppfatta vad änglarna ville förmedla för budskap via mig. Det blev som alltid en mycket lyckad Änglakortläggning med en uppenbar röd tråd. Jag blir alltid så otroligt ödmjukt tacksam när jag lägger Änglakort för andras räkning över att jag få vara ett hjälpmedel i änglarnas tjänst och kunna få sprida kärlek, uppmuntran och stöd med deras vägledning och kärleksfulla budskap till mina medmänniskor. Finns knappt något vackrare än detta.

Kvällen kom. Tiden för bortförandet och överfallet kom och passerade. Klockslaget för pappas hjärndöd kom och passerade. Under dessa klockslag passerade tankarna snabbt inom mig på vad som just i denna stund för 35 år sedan inträffade, men jag valde att låta tankarna fladdra förbi. Jag stannade inte kvar i dem, och pappa hjälpte mig under hela natten. Ett bra teamwork. Under tiden tittade jag på två av mina favorit program, Long Island Medium och Henry Tyler – the medium. Mitt sinne fylldes av kärlek och glädje. Samtidigt var jag väl medveten om de olika klockslagen. När dygnet hade övergått till den 24: juli och kl var 01.40 drog jag ett tungt andetag och andades ut. Jag hade överlevt denna natt. I det ögonblicket dog pappa på operationsbordet trots läkarnas febrila försök att rädda hans liv. Men det var för 35 år sedan. I det tillståndet befinner sig inte min älskade pappa nu i. Ja, det har han inte gjort på 35 år faktiskt!!! Jag log och tackade pappa för vårt goda samarbete och kunde känna hans stolthet över att jag kommit så långt i mitt läkningsarbete att jag t o m på hans dödsdag inte fällde en enda tår. Hans destruktiva livsval som ledde till mordet plågar mig inte längre. Pappa kände en enorm lättnad över att hans avslut på sitt tidigare liv inte längre påverkar mig negativt. Jag kan knappt föreställa mig vilket tungt ok som tagits bort ifrån hans skuldror.

Idag är det således pappas dödsdag och jag mår ganska bra, om än väldigt trött!! Pappa och jag ska fira att vi tagit oss genom detta trauma och blivit läkta från det ondskefulla dådet han utsattes för genom att bara vara här och nu i nuet.

Idag ska jag bara vila.

Kram

Sabina

 

Posted in Andlig och inre läkning, Änglarna hjälper, Ärkeänglarna., Ätstörningar, Bön., BED - Hetsätning/överätning, Förlåtelse, Mordet på min pappa, Personlig, andlig och medial utveckling., Posttraumatisk stress syndrom, Själens odödlighet, Tro och tillit, Visualisering | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Älskade pappa – 35 år sedan du mördades.

MlHej!

Ikväll är det 35 år sedan min pappa blev överfallen och mördades av maffian. Ja, han dog någon timme efter tolvslaget den 24:e juli på operationsbordet men han var redan hjärndöd flera timmar innan dess. Tiden har läkt mycket sorg och ilska, men det jag har haft svårast för att hantera är min egen ångest när jag tänker på vad han fick genomlida denna kväll för 35 år sedan. Han låg inte i någon säng omgiven av sin familj och dog med smärtlindring utan hans död var makaber även om det i maffia-kretsar var “en mycket barmhärtig död”, så pass för att undvika att ingen skulle knota var de tvungna att skymfa pappas minne även efter hans död. Det är väl det som är så svårt att smälta…..även efter 35 år, trots att jag vet att pappa lever och har det bra. Han fick ingen anständig gravplats med gravsten som alla andra dödliga. Där var det bara en eländig träskylt med hans namn ditmålat med breda penseldrag samt födelseår- & dödsår. Vilken skymf! Och som om det inte kunde bli värre, togs hans kropp ur graven och slängdes i en massgrav efter ett antal år. Familjen hotades och ingen vågade trotsa maffian. Tur att min älskade pappa har funnit frid på andra sidan och sedan länge har förlåtit sina mördare.

Veckan som har gått har varit extremt jobbig av personliga skäl. Jag har utsatts för giftiga energier och en kväll grät jag hjärtskärande i huvudkudden för att min dotter inte skulle väckas av min gråt. På min vänstra sida låg min katt Tigger och höll sin ena tass på mig, och på min högra sida låg min andra katt Bisou och höll sin ena tass på mig. Förklädda änglar är precis vad de är! De kände min smärta och gav mig tröst. Ändå kände jag en sådan intensiv själslig smärta att jag bad till Gud, och ärkeänglarna Michael, Rafael och Azrael, den sistnämnda lindrar och läker sorg efter alla typer av förluster. Jag bad även till min pappa, farmor Anna och bonusfarfar att omedelbart komma till min undsättning. Det var nu miraklet skedde! Genast kände jag en kärleksfull närvaro i mitt sovrum. Min smärta och gråt upphörde ögonblickligen när den varma närvaron trädde fram. Jag kände tydligt hur min älskade pappa, farmor och bonusfarfar satte sig bredvid mig och liksom omfamnade mig från alla håll och kanter, och bara öste sin kärlek över mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara men när man gråter i normala fall, så gråter man ut hela gråten så att säga och till slut hulkar man lite lätt som övergår i nätta snyftningar som sedan i sin tur övergår till tystnad och efter en stund känns det bättre……så var det INTE för mig den där kvällen. Jag var mitt uppe i ett stort hulkande gråtanfall och PLÖTSLIGT togs smärtan och gråten ifrån mig! Som om de förstod att jag inte klarade av den outhärdliga smärtan. Sorgen och smärtan kommer jag naturligtvis inte ifrån. Det är mycket som ska bearbetas men just den här kvällen räckte det med smärta!! Jag bad innerligt att jag inte orkade med den. Det är högst sannolikt också en smärta kopplad till tidigare liv där jag p g a min fästmans svek begick självmord genom hängning. Detta svek återupplever jag i detta liv och smärtan är obeskrivbart intensiv. Min tacksamhet över änglarnas ingripande och i synnerhet mina nära och kära, visste inga gränser. Pappa, farmor och min bonusfarfar stannade kvar vid min säng ända tills jag somnade.

Morgonen därpå när jag stod och diskade kände jag helt plötsligt en stark doft och smak av min kära gammelfarmor Hildas jordgubbstårta som hon brukade baka och bjuda oss på under min barndoms somrar. Hon hade en egen köksträdgård och jag fick följa med henne och plocka jordgubbar vid enstaka tillfällen. Hennes sockerkaka hon bakade smakade speciellt gott som jag aldrig sedan dess har fått glädjen att äta igen. Hur som helst stod jag där mitt i diskandet och kände tydligt smaken av gammelfarmors jordgubbstårta i munnen och förstod genast att Hilda stod bredvid mig i köket och ville trösta mig. Jag blev överväldigad av hennes omtanke. I den stunden tittade jag ut genom köksfönstret och såg tre småfåglar sitta på mitt cykelstyre. Just den typen av fåglar har aldrig suttit på mitt cykelstyre tidigare och jag fick genast till mig en hälsning ifrån min pappa, farmor och bonusfarfar. Jag skrattade för mig själv och gick närmare fram till fönstret. Vi fick ögonkontakt, jag och fåglarna. Sådan kärlek! Då flög en fjärde fågel upp på styret. Farmor Hilda! Sedan flög de iväg och jag fortsatte med disken. Senare under dagen kom en hel skock småfåglar framför mitt köksfönster vilket inte har inträffat förut, ja inte av just den sorten alltså. Tigger och Bisou, mina katter stirrade förvånat ut genomköksfönstret och slickade sig upphetsat om munnen men jag sade nej! Fåglarna är inget mellanmål. De tittade lite surmulet på mig medan jag räknade antalet fåglar och snabbt räknade igenom antalet familjemedlemmar på andra sidan. Snacka om släktkalas! Så många som ville stötta mig och visa att jag är älskad även om jag inte är det av vissa nu levande familjemedlemmar. Jag tackade för deras kärlek och tröstande besök.

Under veckan har jag haft turen att få träffa flera goda vänner som alla har stöttat mig. Ända från London t o m! Det är pappas verk, det vet jag. Det brukar nämligen alltid bli så veckan innan hans dödsdag att jag får inbokat massa besök eller träffar med goda vänner samt sms av vänner som vill bjuda mig på lunch oftast på självaste dödsdagen utan att de själva ens har en susning om vad det är för en bemärkelsedag. Jag vet att det är pappa som vill att jag ska må bra och få skratta i goda vänners sällskap. Vi hedrar våra nära och kära på andra sidan mycket mer genom att leva vidare i glädje än i otröstlig sorg år ut och år in. När man sörjer så djupt, hindrar man även deras utveckling på andra sidan. Det kan man ganska lätt själv föreställa sig, som förälder vill man ju bara att ens barn ska må bra. Om barnen mår dåligt mår man själv skitdåligt. Samma sak är det för föräldrar i himlen, precis som levande föräldrar här på jorden. Om jag sörjer utan uppehåll mår min pappa inget vidare direkt, det kan jag garantera. Jag känner ingen större sorg under året som går men just dödsdagen är alltid tuff. Det handlar mest om sättet hur han bragtes om livet. Pappa är ofta med mig i min vardag och hans närvaro är speciellt påtaglig under den s k dödsveckan. Jag hoppas att jag inte grips av alltför stark ångest senare ikväll. Om någon timme blir han överfallen. Andas djupt nu!

Förra året var pappa så fin och skickade mig en hälsning vid tiden för mordet. Jag vet att jag kan överleva denna kvällen. För pappa är med mig och han älskar mig djupt.

Angående sorgeprocessen sörjer vi alla olika och det finns inga rätt eller fel.  Ärkeängel Azrael har hjälpt mig jättemycket i min egen sorgebearbetning.

I torsdags fick jag ett fint kort av min mamma. Drygt 3 veckor efter att jag hade skrivit till henne. Hon skrev artigt snälla rader och meddelade att jag kan komma och hälsa på min mormor. En stor ångestklump har fallit bort ifrån mina axlar. Mormor har visst väldigt dålig syn nu och kanske begynnande demens. Jag försöker förbereda mig på i vilket skick jag kommer finna min älskade mormor i.

Tiden får utvisa om jag återupptar kontakten med min mamma och syskon. Jag har förlåtit dem, liksom min äldsta fina bonusdotter – trots deras hat. Att förlåta någon som inte ens själv vill komma till insikt och be om förlåtelse – är stort! (På ett själsligt plan är det naturligtvis  bara  kärlek  mellan oss. Det är bara Egot som lurar oss att tro att vi är åtskilda av smärta och besvikelse. Egot som vill ha rätt och anser att motparten har fel. Det är Egots röst. Både min bonusdotter, min mamma  och syskon och jag har träffats och försonats i mina drömmar, sk visitationer. Därför är det kanske lättare för mig att förlåta?). Nu ska jag fokusera på min mormor.

Sov så gott!

Kram

Sabina

Posted in Andlig och inre läkning, Änglarna hjälper, Ärkeänglarna., Bön., Förlåtelse, Inre och andlig läkning, Maktlöshet och sorg, Min mamma., Mordet på min pappa, Själens odödlighet, Tro och tillit, Utsatthet, Vardagen, Vänskap och tacksamhet | Tagged , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Fler referenser på mina Änglakortläggningar!

Hej kära läsare!

Här kommer jag kontinuerligt lägga upp flera referenser av personer som tagit emot mina Änglakortläsningar.

* “Jag blev tagen mer än en gång när jag läste Sabinas änglakortläsning. Hade flera olika frågor och funderingar kring jobb, hälsa, ekonomi med mera och oron jag kände har lagt sig nu tack vare läsningen. Kommer att börja med änglameditation tack vare Sabina och är säker på att jag får ännu flera svar och lösningar tack vare det. Sabina är en fantastiskt varm och medkännande kvinna som kan hjälpa många om de bara vågar ta kontakt. Jag ångrar inte för ett ögonblick att jag tog kontakt. Tack Sabina!” / Lena

* ” Jag blev så djupt berörd av din “reading” Sabina, av det min farfar ville förmedla till mig att jag grät när jag läste hans budskap och har tänkt på det varje dag sedan jag läste dessa rader. Och minst lika rörd blev jag över att du tog initiativet och gjorde en sådan “reading”, trots att responsen från mig lät vänta – det säger mycket om vilken makalöst FANTASTISK människa du är, Sabina!!!! Jag kan inte i ord uttrycka min tacksamhet till dig, men jag kan säga att den är ofantligt stor och Evig. TACK! Du kan inte ana hur mycket som förlöstes i och med farfars budskap till mig VIA Dig, genom dig, annars hade detta inte varit detsamma. Sabina, TACK! Innerligt TACK!! ” / Peter

* “Tack för att du lagt änglakortläggning till mig min vän!💗 Är så tacksam! Tack för de underbara budskapen från änglarna! Ja Sabina, jag ska följa mitt hjärta! Är såååååå tacksam över änglarnas budskap till mig via dig! 💖 / Anki

* “Tack för en fin änglakortläggning. Det var många frågor som jag funderat på och känner att jag var och är på rätt väg nu. Det fanns några frågetecken, men du gav svar på det jag tvivlade på. Det som är så underligt är att det är alltid rätt när man har funderat på något och kommer till någon som kan “läsa kort” eller se, att de innersta tankarna faktiskt hörs. Du kallar de böner, jag kallar de tankar, men oavsett så de som man inte säger högt, de kommer alltid fram i dessa situationer och jag har alltid tänkt rätt. Jag behöver tro mer på mig själv men det är svårt.”/ Anne

 

Posted in Änglarna hjälper, Referenser på mina Änglakortläsningar., Tro och tillit, Vänskap och tacksamhet | Tagged , , , , , , | Leave a comment